24 juni 1810

När vi väl var framme blev vi mycket förvånade. Vi hade hamnat i en förtjusande liten stadsdel i Weimar. Strax efter att vi återhämtat oss och huvudvärken hade lagt sig började vi se oss om. Vår tidsmaskin hade nu kamouflerats till en aningen för stor koffert. Då maskinen under resans gång bytt ut våra moderna kläder mot romantikens senaste mode så smälte vi in perfekt. Vi bar bleka aftonklänningar och de långa kjolarna släpade nästan i marken. För att dölja håret drog vi även på oss varsin matchande bahytt som vi fått tillsammans med dräkterna. Klänningarna var till en början obekväma och kliade något hemskt på kroppen, men efter en stund vande man sig vid det sträva tyget.

Överallt fanns det människor, hästar dragandes på vagnar, hundar och lekande barn. Det luktade av nybakat bröd från ett bageri i närheten och solen sken med sin strålglans över oss. Efter att ha försökt ta in alla dessa intryck, som var rätt överväldigande, var det dags att söka upp Goethe. 

(bilden med en klänning)http://www.metmuseum.org/Collections/search-the-collections/101665?rpp=20&pg=1&rndkey=20140404&ao=on&ft=*&where=Europe&what=Dresses&pos=17#fullscreen (bilden med två klänningar)http://www.metmuseum.org/Collections/search-the-collections/82139?rpp=20&pg=1&rndkey=20140404&ao=on&ft=*&when=A.D.+1800-1900&where=Europe&what=Dresses&pos=7#fullscreen 

Bilkällor:
http://palett-paleteau.blogspot.se/2011/07/bahytten-och-tanterna.html (Bahytt)

1 april 2014

Det var äntligen dags att ge sig av. Efter att ha packat en lätt matsäck och det som vi i dag tycker är lite extra nödvändigt (bland annat tandborste, om vi skulle råka bli kvar där ett tag) tryckte vi in koordinater, vilket år vi skulle till, vilket språk vi skulle tala och vilka kläder vi skulle ha. Därefter var det dags att trycka på start och åka bakåt i tiden.

Tidsresan var inte det roligaste vi upplevt. Den var mycket skumpig och vi slog ihop våra huvuden flera gånger. En starkt sugande känsla i magen och ett susande ljud i öronen gjorde oss väl medvetna om att vi faktiskt var på väg tillbaka i tiden.

31 Mars 2014

Efter att ha gjort den fantastiska upptäckten av att en tidsmaskin stod klar att användas i Amandas rymliga garderob bestämde vi oss för att utnyttja tillfället och resa tillbaka till romantiken för att hälsa på Johann Wolfgang von Goethe. Anledningen till att vi valde just den tidsperioden var för att vi dagen innan fått en skoluppgift som gick ut på att man skulle genomföra en fiktiv intervju med en historisk författare. Vad skulle då kunna vara bättre än att träffa Goethe i verkligheten och fråga ut honom om hans verk?

Vi undersökte tidsmaskinen och såg att den hade ett flertal praktiska funktioner. Man kunde enkelt knappa in datum och plats på en lysande skärm, för att sedan välja det språk man skulle tala, samt välja bland en mängd klädedräkter för att smälta in när man väl befann sig på plats. Det hela verkade mycket okomplicerat och vi började med en gång att förbereda oss inför vår avfärd.  

Men innan vi påbörjar vårt äventyr, kan vi inleda med att berätta lite om denna mångsidige författare, och epoken han levde i. Johann Wolfgang Goethe, son till Dr Johann Kaspar Goethe, och Katharina Elisabeth Textor, föddes den 28 augusti år 1749. Han växte upp i Frankfurt under förromantiken och påverkades mycket av rörelsen Sturm und Drang och olika författare som var verksamma under den epoken. Goethe blev själv en mycket framstående diktare inom tysk litteratur och hyllad av många. Han framställs åtskilliga gånger som en ganska trånsjuk och kärlekskrank man som allt som oftast förälskade sig i unga,vackra kvinnor.  Många av hans romanser, lyckliga som olyckliga, låg som inspiration till hans många dikter och romaner. Goethes främsta och mest berömda verk är Den Unge Werthers Lidande och Faust. Vi har främst valt att rikta in oss på hans första stora verk, Den Unge Werthers Lidande, då den innehåller många typiska drag för just romantiken. Det som kännetecknar förromantiken, och präglade många konstnärers och författares verk, är framförallt fantasin och flykten från verkligheten, samhörigheten med naturen, och de överdrivna känslorna. I boken tas även tankar om vad som är rätt och fel upp, till exempel diskuterar två av huvudpersonerna i boken om självmord är moraliskt försvarbart.

Goethe blev adlad 1782 och erhöll därmed titeln Johann Wolfgang von Goethe.

Källor:
Nationalencyklopedin [www].``Romantiken´´. Hämtad från http://www.ne.se/lang/romantik 2014-03-16
Litteraturens världshistoria; Förromantiken (1972) Stockholm: P A Norstedt & Söner