När vi väl var framme blev vi mycket förvånade. Vi hade hamnat i en förtjusande liten stadsdel i Weimar. Strax efter att vi återhämtat oss och huvudvärken hade lagt sig började vi se oss om. Vår tidsmaskin hade nu kamouflerats till en aningen för stor koffert. Då maskinen under resans gång bytt ut våra moderna kläder mot romantikens senaste mode så smälte vi in perfekt. Vi bar bleka aftonklänningar och de långa kjolarna släpade nästan i marken. För att dölja håret drog vi även på oss varsin matchande bahytt som vi fått tillsammans med dräkterna. Klänningarna var till en början obekväma och kliade något hemskt på kroppen, men efter en stund vande man sig vid det sträva tyget.
Överallt fanns det människor, hästar dragandes på vagnar, hundar och lekande barn. Det luktade av nybakat bröd från ett bageri i närheten och solen sken med sin strålglans över oss. Efter att ha försökt ta in alla dessa intryck, som var rätt överväldigande, var det dags att söka upp Goethe.
(bilden med en klänning)http://www.metmuseum.org/Collections/search-the-collections/101665?rpp=20&pg=1&rndkey=20140404&ao=on&ft=*&where=Europe&what=Dresses&pos=17#fullscreen (bilden med två klänningar)http://www.metmuseum.org/Collections/search-the-collections/82139?rpp=20&pg=1&rndkey=20140404&ao=on&ft=*&when=A.D.+1800-1900&where=Europe&what=Dresses&pos=7#fullscreen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar